Stickspår

Från smalspårsdjungeln på Stockholm Östra gick tidigare ett stickspår av normal bredd ner till Värtabanan. Det gjorde att en förbindelse var etablerad med det övriga Sveriges, och således övriga Europas, spårsystem. Man kunde alltså i princip komma vart som helst med utgångspunkt från Stockholm Ö men bara i princip eftersom stickspåret enbart användes  för godstransporter. Nu har jag sett att denna räls är borttagen, ingenting av den finns kvar. Sträckan där den löpte fram är asfalterad. För mig betydde det där stickspåret väldigt mycket. Mest betydde det att det fanns en öppning i tillvaron, en slags tidssluss genom vilken man kunde passera in i en annan dimension. Den betydde skillnaden mellan att leva ett vardagsliv och att låta sig transporteras vidare i tillvaron på ett fantasitåg. Nu slutar resorna vid Kårsta, Österskär eller Näsby-Park. Det är inget fel att hamna på de platserna men man vill ju inte alltid äta falukorv till middag om det nu går att använda en sådan liknelse. Kort sagt - jag vill ha stickspåret tillbaka! Nästa gång jag tittar ut genom tågfönstret vill jag att det ska ligga där. Herregud, man kunde äntra tåget på Östra station och avsluta resan någonstans nere på Balkan. I teorin alltså. I verkligheten var det alltid så att man efter en stund ändå stirrade in i stationsskyltar med namn som Kårsta, Österskär eller Näsby-Park där middagsfalukorven väntade.