Sven och Margareta (den speciella dagen)

Tillbaka på Malta igen, eller snarare Gozo, ön som ligger bredvid. Vid samma bord som vi sitter Sven och Margareta. De äter fisk, han dricker mineralvatten och hon ett glas vitt vin. De har träffats sent i livet. Sven är ingenjör på Ericson, Margareta är kurator på ett sjukhus. Båda är i femtioårsåldern. De är långa och smala, verkar vältränade. Vi växlar några ord: Ja, fisken är fin, det är fruktansvärt varmt och det ska bli intressant att få se tempelruinerna lite senare under utfärden. Efter lunchen försvinner Sven och Margareta hand i hand. De går ner till stranden för att få en stund för sig själva. Havet är blått i lagunen även om det inte är just den här som kallas Den blå lagunen. De går fram till vattnet och känner på det. När de kommer tillbaka är det dags att åka. "God fisk", säger Sven. Margareta nickar. De är vansinnigt förälskade. Aldrig någonsin kommer de att glömma den här dagen. Den är för alltid inristad i deras medvetande.