Dragspelskungen

På 1950-talet fick någon i familjen för sig att jag bar ämnet till en dragspelskung djupt inom mig. Det syntes inte utanpå men med en grundkurs och lite finslipning skulle säkert min talang blomma ut. Sålunda inhandlades det nödvändiga dragspelet samt ett exemplar av Jularbo, Gylling och Walters "Nya dragspelsskola". Kanske den gamla hade varit bättre att börja med för med den nya kom jag ingen vart, trots att den innehöll ett fingersättningsschema och dessutom, enligt omslaget, var lättfattlig. Musiken ville helt enkelt inte komma fram. Den stannade kvar uppe hos AB Albin Hagström i Älvdalen där de tre dragspelskungarna i desperation öste på med all sin kunskap och erfarenhet men med ett synnerligen magert resultat som följd. När jag i söndags återsåg dragspelsskolan på en loppmarknad i Jönåker, kände jag vid en genombläddring samma tafatthet nu som jag gjorde femtio år tidigare. Därför måste jag säga: Tyvärr herrar dragspelskungar, ni gjorde nog ett bästa men eleven var inte av rätta virket. Ni var trygga furor och susande granar men han var bara en darrande asp. Och darrar gör han visst än...