Semlor

Olika typer av semlor: vetesemla, wienersemla, minisemla, familjesemla, bautasemla, semla med lock, semla utan lock (ovanlig), semla där grädden är blandad med mandelmassan, semla där grädden inte är...osv, rågsemla (för frisksportare), Selma som var gift med lilla Fridolf och slutligen Novaja Zemlja vars innevånarantal är 2893. Där växer inga krokusar, de får man ta med sig från fastlandet. Semlor finns där inte heller. Men det finns gott om isbjörn och andra vilda djur, däremot knappast någon mygg att tala om. Jag har inte bloggat på en vecka men nu är jag igång igen. Förresten börjar semlorna ta slut nu, man får leta ordentligt i kyldiskarna. Mer än 20 kronor ska man inte behöva betala för ett tvåpack. Allt annat är ocker. Det har varit en fin dag, snön smälter. Våren är helt klart i antågande. Det känns sorgligt när man ser en gammal svensk film och inser att alla som framträder i den är döda. Jag tänker på "Pensionat Paradiset", en av alla tiders mest utskällda filmer. Varför? Den är ju riktigt rolig. Precis i början av filmen sitter Sigge Fürst på däcket till en skärgårdsbåt och sjunger "Välkommen i det gröna". Det är roligt, likaså förväxlingshistorien mellan Thor Modéens skräddare Julle Bergström och den berömde tenoren Don Carlos från Buenos Aires. Baron von Flank är inte heller den han utger sig för att vara. Egentligen heter han Kihlström och är en ful fisk med Långholmsförflutet. Men allting slutar lyckligt förstås. Kihlström åker tillbaka in i finkan, Julle Bergström möter kärleken tillsammans med Julia Caesars pensionatsägarinna Elvira Pettersson och dottern Margit slipper sin falske baron och kan istället förlova sig med karburatoruppfinnaren Eric Karlsson. Alla går en strålande framtid till mötes. Filmen kom 1937, två år senare var andra världskriget ett faktum. Vad kan man säga om det? Inte var det filmens fel i alla fall. Just nu finns inget mer att tillägga annat än att bilden på krokusarna är tagen med min W995 och tillfixad i Paint.Net. Plats; Solna.