Snökanonen
Fruktansvärt kallt i morse, minus 17-18 grader, minus 23 sa de som ville vara värst och det var de ju också. På den öppna Ormstarakan visade termometern minus 21 men jag höll hårt i ratten och styrde rakt fram. Uppe vid Ishallen hade tempen stigit till minus 16 och där höll den sig längs hela Arningeleden.Det talades i radion om "snökanonen". Tydligen hade den riktat in sig mot oss österifrån, vid lunchtid skulle beskjutningen börja.
Vid 11-tiden åkte vi längs Drakskeppsvägen i Viggbyholm och såg då hur de grå snömolnen närmade sig över Värtan. En stund senare började flingorna falla.Men beskjutningen blev inte så allvarlig. Snön föll av och till. Ibland tätnade den, ibland tittade solen fram. Man blev nästan besviken över den bristande intensiteten i snöandet. Kanske blir det värre under natten, någon sa just det på Facebook.
Och Björn Skifs sa det för länge sedan.
Snart vet förresten ingen vem Lennart Hyland var. Farbror "Schven" är redan bortglömd av de flesta. Liksom Egon Kjerrman och Skogekär Bergbo. Den senare skrev dikter på 1600-talet så det är kanske inte så konstigt. Egentligen hette han Gustaf Rosenhane (tror man åtminstone). Egon Kjerrman hette verkligen Egon Kjerrman och ledde allsången på Skansen 1956 - 1966. Som mellannamn hade han Napoleon. Det är ju ganska roligt.
Lika roligt är det om snön uteblir i natt. Kanske gör den det.
Jag tycker att vi har fått vårt för i år, vi behöver inte mer.
upplagd av Thomas E
12:46
2 kommentarer:
Bengt Nåjde var i Upplands-Väsby 1965, då fanns inte Väsby Centrum. Jag var med och musicerade vid invigningen så jag vet. Jag har Nåjdes autograf på en plakett; han var prisutdelare vid en skolidrottstävling. Jag minns hans heroiska lopp mot Päivirinta och Ala-Leppilampi i en finnkamp. Jag tror samtliga blev diskade. Lambert Sunesson kommer också från Blötberget. I hans fantastiska bok Tillbaka till Moria uppträder Gud i form en smed vill jag minnas. I likhet Ragnar Thoursie har han ägnat sig alldeles för lite åt författande och alldeles för mycket åt hederligt arbete. Dan Andersson dog på hotell Hellman men det var faktiskt en till, en handelsresande, som också dog vid samma tillfälle. Denne är bortglömd idag. Ungefär som kvinnan som kolliderade med Owe Jonsson. Hon dog också. Hon hette också Jonsson. Kanske är Owe också bortglömd. Tack för många läsvärda rader.
Tack själv för en mycket läsvärd kommentar.Det är stort att ha Bengt Nåjdes autograf. Jag har strävat efter det men aldrig nått fram. Lambert Sunessons bok låter som fantastisk läsning. Den blir något att bita i.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida