Jättegrytor igen

Jag hade som sagt aldrig sett en jättegryta, bara läst om dem. Jag hörde hur folk talade bakom min rygg: där går han som aldrig har sett en jättegryta. Det blev nästan parodiskt. Nu, efter det som hände i stycket nedanför, tycker jag att tillvaron totalt har ändrat karaktär. Jag har fått ett större självförtroende, kalla det självkänsla, livsrespekt eller vad ni vill. De som baktalade mest är nu de som lismar mest men jag bryr mig inte så mycket om dem. Har man en gång sett en jättegryta blir det mesta annat av underordnad karaktär.