fredag, januari 01, 2010

Legenden lever vidare

Promenad ner till Konsum på nyårsdagen. Sol, några kallgrader. Många är ute och vandrar - med hund, utan hund, med käpp, med rollator. Ännu går vi på våra egna ben. Vallentunasjön är frusen. Snölager på isen. Kanske Krogrennet blir av i år? Men det är en månad dit, allt kan hända. Fantastiskt blå himmel som gör sig fin på bild. Hem igen till backhoppningen, en tradition. Norge och Österrike har de starkaste lagen, vem som helst kan vinna av lagmedlemmarna. Även finnarna är starka. Garmisch Partenkirchen ligger i Tyskland. Ursprungligen två byar som nu växt samman till en. Hitler höll vinter OS här 1936. Hoppbacken ligger i Partenkirchen. Den ser annorlunda ut än förra gånge, verkar vara nybyggd/ombyggd. Janne Ahonen har hoppat bra i flera år. Anders Jacobsen gör ett fantomhopp på 136 meter. Kommentatorn säger att "vindarna går åt alla håll, dock inte bakåt som tur är". Hastigheten nerför överbacken är nästan 100 km/tim. Finnarna har också Hautamäki och Olli, norrmännen har Bjoern Einar Romören, en ojämn hoppare. Nu slår Simon Amman till med 143 meter, backrekord. Till slut blir det dubbelt Österrike i topp, Schlierenzauer som etta och Loitzl på andra plats. Amman från Schweiz blir trea. Inga svenskar var med, de lyckades inte kvalificera sig. Därefter Ivanhoe, även det en tradition. Filmen är från 1982 med en vek och spenslig Anthony Andrews i rollen som Ivanhoe. Det är konstigt hur han kan vinna över de tre tuffa riddarna i det inledande tornerspelet. Även Rowena, hans älskade, är blek i jämförelse med den färgstarka Rebecca, dotter till Isaac of York. Ivanhoe av årgång 1952 med Robert Taylor och Elisabeth Taylor är en betydligt bättre film tycker jag. Men tradition är tradition och det gick ju bra den här gången också. Ivanhoe och Rebecca fick inte varandra, däremot kommer de aldrig att glömma sin kärlek. Inte jag heller. Vad? Det har jag glömt. I filmen får man också träffa Robin Hood och Richard Lejonhjärta. Häromdagen visades Sean Connerys version av Robin Hood. Där var Lejonhjärta en skitstövel, ett asshole, här är han "the good guy". Jag såg inte den filmen till slut men jag har för mig att både Robin och hans käresta Marion dör. Legenden lever dock vidare. För alltid.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida