Den konstgjorda ön

Vägen mot Danmark går över Öresundsbron. En konstgjord ö har byggts. Den var från början helt död på liv, nu är det annorlunda.
E47 mot Rödbye. Sydslam A/S. Blue Water Shipping. Norfolk Line – first choice in transportation.
De danska korna äro rödbrokiga.
Gedser 112 km.
Sverige och Danmark har legat i krig i 134 år sammanlagt. Är det rimligt?
Framrusande rapsfält.
Den danska medellivslängden är något kortare än den svenska. Det är för att danskarna röker, dricker och äter fler wienerbröd än vi svenskar.
Gårdarna ute på slätten står i små, slutna enheter omgärdade av träd, antagligen för blåstens skull.
Böljande landskap. Ibland små skogspartier, de kommer överraskande.
7 mil till Gedser.
I varje hus ett liv och i varje liv en människa.
Drottning Margerethe är född 1940, hon är alltså nio år äldre än mig. Vad skulle jag kalla henne? Maggan? Hon spyr ut rök som en skorsten men är duktig vid staffliet. Specialitet: stilleben, särskilt anjoupäron och pommes de terre. Det sista vet jag inte, jag gissar.
Hennes man är fransman, heter Henrik. Henke.
Jag reser aktivt, gör anteckningar hela tiden. Om ditt & datt. Tiden står still i himmelriket, så ock på jorden.
Vindkraftverken är i genomsnitt 80 meter höga.
Någon säger ”järnvägsbron” men jag ser den inte.
Guiden säger att vindkraftverkens rotorblad är 80 meter i diameter men det kan väl inte stämma? Jo, kanske, jag tänkte fel.
Några i bussen har uppblåsbara kuddar bakom nacken, kanske är det deras egna. Guiden har ingenting sagt om att sådana kuddar finns att låna och jag vill inte fråga.
Vita strimmor på himlen.
Många danska fönster saknar gardiner.
Tider och platser, gamla tider, gamla platser. Men inte här, för mig.
Jag tycker om det ”raka” landskapet, alltså ett som inte är krökt.
Jag noterar allt av värde i en svart anteckningsbok. En man kör omkring på en gräsklippare, han bär solglasögon.
Plötsligt en tät skog. Bokskog?
Upphittat i bussen; ett headset av märket Sony-Ericson. Det finns hos guiden. Det går även bra att tala med chauffören angående headsetet.
Genomgång; de som sitter framför den bakre dörren går ut genom framdörren. De som sitter bakom bakdörren går ut genom denna. Bra att veta!
Gedser ligger på Falsters sydspets. En hare springer över fältet, det är en fälthare.
Ute i havet en skog av vindkraftverk. En plantering av sådana.
Jakob Pedersen, Lundby, 22 84 78 77. Ännu ett transportföretag.
Havet ger och tar, vågorna sover. Färjan kör upp på land.
I Rostock ett enormt Kraftwerk. Hohe Düne – sanddyner?
Inom oss finns en enorm smärta som vi försöker hålla tillbaka. Det är en process som pågår hela tiden. Utom på semestern, då är vi smärtlösa.
Järnvägar korsar landet. Märklin, Fleischman. Trix Express. Skala HO.
Jag reser aktivt, noterar maniskt allt som händer. Ibland glömmer jag resandet för skrivandet.
Jag har aldrig upplevt en sådan inspiration som att resa genom Tyskland, ett enat Tyskland.
Malchow – jag känner igen namnet men vet inte vad det är känt för.
Jag kan inte sova på bussen, många andra är också vakna. Några sover dock.
Detta är gamla DDR. Äntligen har jag kommit hit. Vad ska jag göra här?
Många vägarbeten. Lappade vägar.
Reklam för juice inne på rastplatsens toalett: ”100 % frucht – no tricks”.
Hemligheten är att inga tricks är tillåtna.
Frans Ferdinand sköt en vit hjort och blev sedan själv ett jaktbyte. I Sarajevo.
Höet på åkrarna ligger inbalat i vit plast, det är som hemma.
Man ser vägstumpar som slutar i intet. Det är intressant att färdas genom Tyskland. BWF i vita bokstäver på ett tegeltak, någonting måste det betyda.
Jag sitter med benet dinglande ute i mittgången, det är för att undvika blodpropp. Jag känner mig helpigg. Dålig sömn och hög stress gör människan stark.
Hus byggda i kraftig betong.
Det finns inget mer att säga nu. Vi är framme i Berlin.