En klippa

En blogg ska vara enkel. Korta anteckningar om olika sakers tillstånd, inga konstigheter. Som idag - det regnar. Det är också den 1 augusti. En gräns har passerats. Jag minns själv när vi passerade gränsen mellan Sverige och Norge. Det var i Dalarna, i närheten av Rörbäcksnäs. På den ena sidan av skylten stod det Sverige, på andra sidan Norge. Det kan också ha varit två skyltar, minnet sviktar. Vi for till Trysil. Det är en känd vintersportort. Skidlöparen Hallgeir Brenden var därifrån. Inte många minns honom idag. Han tog två OS-guld i "langrenn" som det heter på norska; 1952 i Olso på 18 km. och 1956 i Cortina på 15 km. Dessutom gick han "tre ganger til topps i Holmenkollen" som det står i dödsrunan (2007) på nrksport.no. Norska är inte svårt att förstå. Kanske vissa dialekter men det finns också svenska tungomål som är obegripliga. Älvdalsmål till exempel. I Trysil har man rest en staty som ett äreminne över Hallgeir Brenden. Där är han inte bortglömd. Jag köpte frimärken inne på postkontoret. Där såldes också en DVD med Fleksnes. Marve Fleksnes. Den köpte jag inte men borde ha gjort det. Hela tiden ångrar jag min miss. Vad jag minns av Trysil är att genomfartsgatan var väldigt lång. Brendens staty stod ungefär på mitten (där kan jag ha fel). Temperaturen i T är just nu +11,9 C, vinden blåser från NNV med en styrka av 1,6 m/s. Genom samhället rinner Trysilälven. 2004 sköts 1050 älgar i kommunen. Det är många om de skulle ställas upp i en lång rad. Om de inte ställs upp är de naturligtvis lika många. Skulle de låta sig bli uppställda i en rad? Troligtvis inte. I en matvaruaffär köpte jag vetemjöl. Det norska vetemjölet innehåller mer protein än det svenska vilket förstås är bättre. Mer är alltid bättre än mindre. Oftast i alla fall. Det beror förstås på sammanhanget. I baksammanhang är det bättre med mer protein än mindre. Brenden var också en framstående löpare utan skidor, två gånger norsk mästare på 3000 meter hinder. Det finns en bild av honom när han sitter med Sophia Loren i knäet. De sitter lår mot lår om man vill skämta till det lite (kläderna fanns förstås emellan). Bilden togs 1956 när guldmedaljen var bärgad. På en efterfest är det naturligt att släppa loss lite, låta livsandarna få fritt spelrum. SL var gift med filmproducenten Carlo Ponti. De var gifta två gånger; 1957 till 1962 och 1966 till 2007 då CP avled. Det betyder att de inte var gifta 1956 men de kanske kände varandra? Det som jag egentligen vill komma fram till är att dagens namn är Per. Det är kort och enkelt utan krusiduller. Vi for till Trysil på sommaren. Det blev ett kort besök, bara över dagen. Normalt kommer man inte ihåg Hallgeir Brenden. Norrmännen gör det förstås men inte vi svenskar. Vi minns Mora-Nisse, Sixten Jernberg och Janne Stefansson. Naturligtvis även Assar Rönnlund. Av finnarna minns vi Eero Mäntyranta och Juha Mieto. Den sistnämnde var en jätte i skidspåret. Vi minns också Veiko Hakulinen. Av norrmännen minns vi Harald Grönningen. Kanske också Odd Martinsen och Pål Tyldum. Men de som har dessa namn i klart minne borde också komma ihåg Hallgeir Brenden, det är en självklarhet. Dagens namn är som sagt Per. Det betyder ursprungligen klippa. Inte verbet utan substantivet. Något fast att luta sig emot. Det behöver man ibland.