Människors rike

I denna film utspelas en konflikt mellan bröderna Kjell och Aron Loväng. Efter faderns död vill Kjell köpa ut sina bröder Aron och Börje från släktgården men de vill hellre sälja till högstbjudande. När doktorn ger ett bra bud slår de till. Kjell är missnöjd. Han tycker att bröderna har svikit på grund av girighet. Aron däremot anser att Kjell är den som fått alla fördelar inom familjen. Han får alltid höra att Kjell är den bäste och att han själv är oduglig. Hatet utmynnar i ett slagsmål. Det blir ett svenskt filmslagsmål med svingar som tydligt missar med flera mil, ändå slängs kontrahenterna i backen. Kjell spelas av Ulf Palme och Aron av Erik Hell. Ulf Palme är i denna film och i den tidigare "På dessa skuldror" otroligt lik Bosse Rappne i "Äntligen hemma". En tillfällighet? Erik Hell är bara lik sig själv, tung, dyster. Har han inte spelat Bödeln i Pär Lagerkvists pjäs med samma namn? Aron gifter upp sig till en högre nivå. Storbondsdottern Sonja på Längtevik blir hans hustru och livet borde leka. Det gör det inte. Konflikten med Kjell ligger emellan och gnager. Kjell är en tjurig småbrukare. Han är en tjockskalle som inte ger sig. Rätt ska vara rätt. Trots det sker en försoning. Kanske är allt inte ens fel. Tillsammans kan bröderna nu blicka ut över människors rike. Filmen är mycket bra trots stela repliker och ett ibland generande överspel av aktörerna. Jag ger "Människors rike" fyra högafflar av fem. Urpremiären var den 19 september 1949 på Jämshögs Bio (och på en mängd andra biografer i södra Sverige. Till Stockholm kom filmen den 24 oktober och visades då på biografen Skandia. Så mycket mer att säga om den finns inte. Därför håller jag tyst.