Valborg

Vi skulle titta på brasan men nu regnar det. Ett strilande regn. De hade tänkt att ha artistuppträdanden på hamnscenen och sedan tända på vedpinnarna som är placerade på en flotte ute i viken. Frågan är om det går. Kommer de att brinna? Tveksamt. Arrangörerna har vädrets makter emot sig. Min förkylning tynger. Jag tog en Ipren i morse, därefter ingen mer. Snart är det dags igen. Hostningarna har kommit igång ordentligt, slemmet tränger upp. Då känns det lätt över bröstet, som när en tyngd rullas av. Vilhelm Moberg beskrev känslan i "Valter Sträng" men då gällde det tuberkulos. Under första hälften av 1900-talet var TBC:n en folksjukdom, nu är den nästan utrotad. Fridegård var lungsjuk, Josef Kjellgren likaså. Hittade en EP-skiva med Göingeflickorna inne på Hallings i Valdemarsvik. Kanske är den deras första skiva överhuvudtaget. "Kära mor" var ju en stor hit, den blev vald till årets låt 1961. Systrarna kom från Boalt i Göingebygden. Fortfarande turnerar de i olika konstellationer. Jag hittade också en EP med Rockande Samen - Sven Gösta Jonsson. Hans mest kända låt är förstås "Vid foten av fjället". I original hette den "Red River Valley" och har spelats in av otaliga artister. Johnny & The Hurricanes gjorde en upprockad version som följdriktigt fick namnet "Red River Rock". I John Fords filmatisering av "Vredens druvor" förekommer den vid flera tillfällen, dock utan att vara ledmotiv i egentlig mening. Johnny & The Hurricanes skiva ägde jag för nästan 50 år sedan men den har kommit bort i tidens malström. På omslaget stod bandet utanför en VW-buss och låtsades spela. Fortfarande regnar det. Det är synd om arrangörerna ifall allt går åt skogen. Inte många vill trängas nere på hamnplan och bli blöta. Och ska de sura vedpinnarna flamma upp i vårnatten? Jag tror inte att vi kommer att delta i arrangemanget. Till middag åt vi helgskinka och potatis, i morgon blir det sill och potatis, gräddfil och gräslök därtill. Dan Waern var en begynnande medeldistansstjärna 1957. Det står om honom i "Sporten idag" som jag inhandlade hos Hallings. Att han kommer att bli något stort står helt klart enligt artikelförfattaren Sven Ekström . Sin träning bedriver DW så här: en kvarts jogging på gräs, sedan två varvs joggning och ett varvs "riktig" löpning på kolstybben under tempoväxling och i ett varierande antal repriser och slutligen ytterligare en kvart på gräset. Detta gav resultat. 1957 blev han förste svensk att springa en drömmil (en engelsk mil under fyra minuter). Vid EM 1958 blev det silver på 1500 meter och vid OS 1960 en fjärdeplacering. Lägg till tre världsrekord på 1000 meter så visst blev det något av denne sörmlänning som så småningom bosatte sig i Bollebygd. Idag är han ointresserad av idrott har han berättat, ser inte ens de stora tävlingarna på TV. Nu borde brasan vara tänd men ingenting syns. I Gusum startar fackeltåget klockan 23.00. Det är väl ändå lite sent. Då har man ju sovit flera timmar och kanske i drömmen funderat på varför vägen till Curaco måste gunga så. För det gör den.