Fredag

Finns inte mycket att säga annat än att askmolnet snart är över oss. Börjar det inte redan skymma? Natt klockan tolv på dagen. Den skrevs av Arthur Koestler och handlade om Moskvarättegångarna i slutet av 1930-talet. Han hade varit kommunist tidigare men bröt med Stalin och grabbarna vid den här tiden. 1983 begick han självmord tillsammans med sin fru. Nästa vecka slutar askan regna ner från himlen. Jo, allt brukar gå bra bara man tar det lugnt. Under min uppväxt i Täby fanns ett original som kallades Kommunist-Gustav. Han satt i en kur vid en järnvägsövergång och visade röd flagg för bilisterna när tåget kom. Troligen var han eller hade varit kommunist. Det fanns också en korvhandlare som kallades Korv-Svensson. Jag vet inte om han var intresserad av kommunismen men han hade många barn. Det sista behöver i och för sig inte utesluta det första. På onsdag beräknar man att askmolnet ska ha upplösts. Utbrotten från den isländska vulkanen lär dock fortsätta. I hörnet av Näsbyvägen/Ytterbyvägen i Täby, finns en runhäll som upptäcktes av Jan Fridegård. Han gick där och skrotade och plötsligt såg han något som ingen sett på tusen år. Vid platsen finns en minnestavla uppsatt men hur många stannar? Försvinnande få, nästan ingen. Jag är redan trött fast klockan bara är halv sju på kvällen. Man orkar ingenting. Det är nog bara för att jag varit ute idag. Om jag varit inne hade jag orkat mycket mer. Men ännu är det inte för sent att vegetera. Jag tror inte att Korv-Svensson var kommunist. Däremot var han intresserad av att sälja korv. Han hade en egen korvkiosk i närheten av kommunalhuset. Så småningom blev konkurrensen honom övermäktig, han fick klappa igen. Huset som han bodde i är nu överkört av en parkeringsplats. Från Roslags Näsby station gick buss 606 mot Löttingelund. Den tog vägen över Ella Gård och Ensta. Det blev en riktig långtur när man skulle hem. Spännande. Åren rullar iväg i denna den bästa av världar. Nyss var det 1956 och vi började i skolan. Nu är det 2010 och man träffar gamla klasskamrater på Facebook. Vi är oss förvånansvärt lika trots att mycket har hänt under 54 år. Fler kommer. Än dansar de gamla elefanterna på världens arenor. Vi ger oss inte än. Jag vet inte hur kommunistisk kommunist-Gustav egentligen var. Det enda jag minns är att han satt i kuren och viftade med sin röda flagga. Men när tågen kom måste han väl ha gått ut? Tågen gick mot Rimbo och Norrtälje eller åt motsatt håll som var Stockholm. Ibland kunde uppemot 30 godsvagnar hänga efter loket. Vi räknade förstås antalet. Det var stort att ha sett ett så långt tåg. Min morfar var lite bekant med K-Gustav. De hälsade och växlade några ord när andan föll på. Morfar kände många, dock ej Korv-Svensson. Nu känns det som om orden börjar ta slut. Dagen börjar ta slut. Det är fortfarande ljust 20.07. Fortfarande går det att åka med buss 606 men inte till Löttingelund. Linjen har fått en ny sträckning. 606:an känns som en kär gammal vän men riktigt samma känsla blir det naturligtvis inte. Det blir det aldrig.