måndag, oktober 17, 2011

Dagbok: Måndag 17 oktober

Morgonstund har guld i mund, så och denna. 2,6 grader klockan 07.08. Det har börjat ljusna, dagen kan bli fin.
Började i går läsa "Långt farväl" av Raymond Chandler. Den har stått länge på hyllan, säkert i tjugo år. Varför så länge? Jag vet inte. Den har stått där tillsammans med andra böcker av samme författare. En av dem heter "Fönstret" (The High Window), i den har Per-Åke Ekstrandh skrivit sitt namn med blyerts.
Kör Stockholmsvägen vid Ensta i riktning mot Roslags-Näsby, passerar bron över Roslagsbanan. Här låg en gång en liten kiosk. Jag förknippar den kiosken med en viss typ av päronglass som var långsmal och rund, den kostade 30 öre. Det måste ha varit mot slutet av 1950-talet.
Omedelbart till vänster syns tydliga märken i en tall. En bil körde in i den några år tidigare på detta decennium.
Raymond Chandler skrev sju romanermellan 1939 0ch 1958 . Tre av dem, däribland "Långt farväl", anses vara mästerverk, inte bara inom deckargenren utan som litteratur överhuvudtaget. Paul Auster och Joyce Carol Oates har båda uttalat sig i mycket positiva ordalag om Chandlers författarskap.
Isterband med stuvad potatis till lunch. Tyvärr! Korven var inte särskilt god och potatisen var inte färdigkokt. Hur svårt kan det vara att koka potatis tills den blir färdig och sen stuva den?
Rödbetorna var dock bra.
Vill också minnas att Lars Norén i en tidig intervju berömde Chandler för hans sätt att skriva.
På eftermiddagen: utflykt till Orkesta kyrka. Vi drack kaffe på parkeringen och gick sedan runt bland drivor av höstlöv inne på kyrkogården. Utanför stenmuren höll Elverket på med arbeten, bland annat sågade man ner grenar från ett träd.
Raymond Chandlers hjälte heter Philip Marlowe och är privatdetektiv. Han har ett tufft yttre men ett filosofiskt inre. I flera filmer har han porträtterats av Humphrey Bogart.
Går in på apoteket i Arninge efter jobbet för att fylla på förrådet av blodtryckssänkande medicin. Dess värre har datasystemet kraschat, inga recept kan expedieras. Det är ju det jag alltid har sagt om datorer, de går inte att lita på.
Även på apoteket i Vallentuna har datorerna fått frispel, de har fått det på alla apotek i hela Sverige.
Hem till potatisbullar och bacon. Gott!
Glömde skriva att två hornduos av Mozart spelades i bilradion i morse. Någonting av Liszt kom efter.
Det har varit en relativt fin dag vädermässigt sett. Stirrar nu ut i mörkret och välkomnar natten eftersom hon är dagens mor. Utan natt, ingen dag. Och tvärtom förstås. Det är ett växelspel.
Kanske kan jag få mina Enalapril i morgon? Hoppas det. Jag vågar inte vara utan för vem vill leva som i en tryckkokare?

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida