fredag, oktober 13, 2006

Frågesport

Igår hade vi frågesport på jobbet. Vem har gjort si och vem har gjort så och vem gillar det hockeylaget och vem har en KIA och vem har en SEAT och varifrån är han och så vidare men inga frågor om Suezkanalen. Har den helt förlorat sin betydelse? Det verkar nästan så.

Det svarta fårets blogg


I 60-poängskursen i svenska ingick också en liten kurs i danska språket. I den fick vi lära oss att de danska fåren inte säger "bääää" utan "määää" vilket ju kan vara viktigt att veta för alla blivande Danmarksresenärer.

OBS: Detta får är hemmahörande i Vallentuna och har absolut ingenting med Danmark att göra.

torsdag, oktober 12, 2006

Noll comments

Jag har nästan inga kommentarer alls till mina skriverier. Det måste betyda att jag faktiskt är ensam. Skönt. Falsk varubeteckning är inget man strävar efter.

Rätt eller fel?

Jag drack en kopp kaffe imorse. Var det fel? Jag borde kanske ha druckit te, det är mildare för magen. Eller choklad men det är för slibbigt. Till kaffet åt jag en bit hålkaka bestruken med Flora och toppad med prästost. Det kändes rätt men kanske var det fel. Efter duschen klädde jag mig och började som alltid med kalsongerna, därefter strumporna och sist tröjan. Om jag börjat med tröjan istället, hur hade det blivit då? Kanske är det fel att starta påklädningsprocessen med att kliva i kalsongerna men man vill ju skyla sig. Jag vill ha enkla och klara direktiv för hur man ska bete sig i olika situationer så att inte allt blir fel. Kanske ett mejl på morgonen skulle lösa situationen. I det får man veta exakt vad som är rätt för dagen, man behöver aldrig tveka. Jag vill att allting i tillvaron ska relateras till rätt eller fel. Det blir så mycket enklare då för alla parter. Jag vill också att livets alla frågeställningar ska besvaras med ja eller nej. Är jag glad? Ja! Är jag sjuk? Nej! Jag är de stora riktlinjernas man. Är det rätt eller fel?

Just idag drog jag först fleeccetröjan över huvudet men ändrade sedan till en vanlig sweatshirt. Hoppas inte att jag gjorde något dumt.

tisdag, oktober 10, 2006

En bildörr



Ännu en av tillvarons absurda detaljer - en bildörr vid vägen strax innan Seneby i Vallentuna. Man saknar inte dörren förrän man tappat den. Annars var det en fin dag igår. Solen sken från en höstlig himmel och lövverken skimrade. Jag hade förstås kunnat illustrera detta inlägg med just en sådan bild. Istället väljer jag en bildörr. Beror det på dålig fantasi eller en slags lust att gå emot strömmen? Kanske en ironisk grimas eller ett krampaktigt försök att vara rolig? För några år sedan plöjde en bonde upp en runsten på en åker strax intill denna plats. Får bildörren ligga tillräckligt länge kanske den blir upptäckt på samma sätt om några tusen år. Jag borde åka tillbaka och rista in en hälsning i plåten - 9 0ktober 2006/TE. Då har man i alla fall fört något vidare till framtiden.

söndag, oktober 08, 2006

Bouppteckning

1 pinnstol á 10 kronor
(sätts ner till 5 på grund av ostadighet).
Köksbord i furu,
välanvänt, noteras för
15 kronor.
TV-apparat Dux 1974 med naturliga
färger: 50 kronor men
skriver 40 (dåliga program). Regnet slår
mot rutan, ett liv i
stillhet om ett sådant liv
verkligen finns.
Skåp, byråar, mattor, tavlor med
älgar och en med ett
skogslandskap. Ett vanligt
enkelt slitet liv där femöringarna
samlats i en öronlös kruka. Husgeråd,
porslin, lakan, örngott och
högst upp i köksskåpet en tekanna
med ryska bokstäver undertill.
Det börjar mörkna. Gångkläder,
stövlar och skor. Hon gick inte
ut så mycket mot slutet, det
mesta fanns inom räckhåll. Hallen
borde ha tapetserats. Inte mycket
värde i sängen. Antecknas
för 20 kronor. Och vidare? En golvlampa.
En taklampa. En läslampa.
Krukväxter (behöver inte tas upp eftersom
de dör)
Nu har mörkret kommit. Det har
varit ett liv utan större åthävor men
ändå vackert som när
vitsipporna slår ut om våren.
Soffgruppen har täckts av
skynken och är nu därför
bländande vacker med klara färger.
Kylskåpet brummar – tas inte upp
eftersom det tillhör inventarierna.
Någonstans borde det finnas
något annat, något mer, något
ytterligare men så är det inte.
Bouppteckningsmannen säger:
"Nu är allt klart". Han slår igen
portföljen, reser sig upp och går.