Det innersta rummet

Det här är det innersta rummet. Det ligger innanför köket i ett hus på landet, en gammal prästgård. Det sägs att det spökar i källaren, ingen vill gå ner där utom för att uträtta mycket hastiga ärenden. Rummet har ett fönster mot trädgården. Nedanför breder ett tusenårigt kulturlandskap ut sig. Vikingar gick omkring på dess tuvor iklädda hjälmar med horn. Man kan också se på bilden att rummet är lite krökt. Här kan allting hända.

Takmålningar

Något som är väl värt att studera är takmålningarna i entréhallen på Östra station i Stockholm. De är utförda av Evald Dahlskog och visar olika yrkesutövare från Roslagen. Så titta gärna upp nästa gång ni passerar in eller ut genom denna knutpunkt för den spårbundna Roslagstrafiken. Det finns mer däruppe än man kan föreställa sig.

Fyrtorn

Ständigt detta skrivande om ingenting och ständigt detta skrivande om att ingenting finns att skriva om. Det blir en slags rundgång. Något som jag dock kan skriva är att jag gillar att vänta på maten inne på pizzerior och gatukök, alltså sådan mat som man beställt för att ta med. Det är rofyllt att sitta där och låta tankarna flyga omkring som småfåglar medan man betraktar omvärlden. Fem till tio minuters kontemplation, sen är man på banan igen. Jag saknar förresten webbläsaren Netscape. Den var så vacker med sitt fyrtorn.

En förrädare

Jag har fortfarande ingenting att skriva om men jag skriver ändå för livet måste ju gå vidare vilket det i och för sig gör även om jag inte skriver men nu har jag valt att skriva om ingenting och då måste jag uppfylla det löftet till mig själv för annars vore jag väl någon slags förrädare. En klassförrädare.

En ljusbro

Vackert ja, men vad föreställer bilden egentligen? Det är en bro av ljus, det är en bro som skimrar av ljus, det är en ljusbro.

Vackert

Jag är så barnslig att jag tycker det här är vackert. Och livet går vidare förstås. Men det finns ändå ingenting att skriva om.

Livet går vidare

Det finns ingenting att skriva om just nu men livet går vidare ändå.