29 september - ett liv

Idag är det den 29 september och denna dagen har ett liv. Eller som farbror Melker sa: Denna dagen, ett liv. Han sa mycket annat också: att han var en misslyckad människa, en värdelös far, en usel hantverkare (det kan man kanske hålla med om) och att han hade väldigt lätt för att trilla i vattnet med kläderna på. Det sista behövde han förstås inte säga, det visade sig ändå. Däremot var han mycket duktig på att skriva. Man såg hur han satt och knackade flitigt på sin gamla Halda och det gav också resultat. Han fick ett stipendium och kunde med hjälp av det köpa Snickargården mitt framför näsan på den osympatiske direktören och hans näbbiga dotter. Så bra kan det gå, åtminstone i en TV-serie. Om det fungerar likadant i verkliga livet vill jag låta vara osagt. Jag vet bara att varje dag har ett liv och en mening och just idag är livets mening att jag ska koka pepparrotskött. Det ska smaka gott.

Det kan också ha varit en Remington eller en Facit som han skrev på. Man kan inte hålla reda på allt.

Gåtan Sonny Liston

Den har jag, liksom resten av mänskligheten, funderat mycket på. Ännu har vi inte nått fram till ett svar. Genom generationer kommer grubblandet att fortsätta. Lösningen står skriven i stjärnorna.

Hur gick träningen idag, Sonny? - Var du där? - Javisst. - Vad i helvete frågar du då för?

Sonny Liston i en intervju med den svenske journalisten Rune Moberg 1962.

Word ger förslag

Ibland när man skriver vill gärna programmet Word ge andra alternativ till det som man just knackat ner. Jag skrev till exempel ordet "TVns" härom dagen vilket Word omedelbart reagerade på. Förslagen var som följer: Tens, Töns, Tåns, Tuns och Tons. Vilken brödrakvintett! Man skulle kanske glömma det där med TVn och skriva deras historia istället.

Ur morfars anteckningsbok

30/4 1958

Travade ved på backen. Har slutat vid Tibble, har varit där i 8 år. Har jobbat i ladugården i 6 år, ute i 2 år. Allt har gått bra.

Visst gick allting bra men det var nog säkert slitsamt många gånger. Ibland fanns det dock möjlighet att träffa gamla vänner och ställa till med ett litet kalas:

7/9 1958

Vi har haft främmande från Majvägen i Vallabrink.Det var Herr och Fru Andersson, de åkte bil. Evert körde. Herr XX kom också, han var riktigt full. Han kunde knappt prata, han bara läspade fram orden. Han nästan grät.

Tråkigt att höra. Hoppas herrn i fråga lyckades ta sig hem i ett stycke. Som avslutning en kort presentation av vädret denna septemberdag:

Regn på morgonen, sedan kom solen, härlig höstdag. Omkring 15+ kl. 16.00.

Avslutningsvis ska sägas att Tibble var en av Täby största gårdar på sin tid. Den låg ungefär där Täby Centrum ligger idag.

Livets gåtor

När jag gick ut från Konsum hörde jag begravningsklockorna ringa i Vallentuna kyrka. Samtidigt sa någon bakom min rygg: "Ha en bra dag". Det kändes konstigt på något sätt att vissa har en bra dag medan andra begravs. Jag har nog inte förstått det där med livets gåtor ännu. Är det någon som gör det?

Att blogga

Att blogga innebär ju att man snabbt slänger ur sig det man vill säga. Det har jag tagit fasta på och jag vill nu redogöra för mitt tillvägagångssätt. 1: Innan jag överhuvudtaget börjar skriva tänker jag igenom mitt inlägg mycket noga. Jag går då in i ett nästintill meditativt tillstånd där jag försöker stänga av alla impulser utifrån och göra mig allmänt okontaktbar. Denna process kan vara upp till två veckor. 2: Jag skriver ner exakt det jag vill ha sagt på ett vanligt A-4 papper med en penna av typ Pilot Super Grip M (svart eller blå). 3: Jag läser igenom det skrivna och stryker under alla felaktigheter med samma typ av penna fast röd denna gång. 4: Den korrigerade texten förs in på ett nytt A-4 papper som är betydligt tjockare och av finare kvalitet än det första. 5: Texten gås nu igenom ytterligare en gång, språkliga fadäser av grammatikalisk art rättas till liksom ordval. Det är ju så lätt att i upphetsningen välja fel synonym så att det bara blir crepes av hela anrättningen. 6: Den av mig godkända texten överförs till en för detta ändamål speciellt inköpt anteckningsbok. Den är svart, spiralbunden och sidorna är utan radmarkeringar vilket jag tycker skänker en större frihetskänsla. Mellan dess pärmar får orden ligga och svälla till sig några dagar innan det är dags för 7: Knäppa på datorn, logga in på Blogger och helt enkelt skriva ner ord för ord det som står i anteckningsboken och därefter trycka på publicera. Där ser ni själva hur smidigt det är att blogga. Sju enkla steg och omvärlden har fått ta del av era spontana funderingar. Underbart är snabbt, eller hur?