1 maj

Åter på väg söderut. Börjar kunna vägen nu. Första gången var på hösten 1984. Därefter i genomsnitt 3-4 resor per år.
1 maj idag. Maj rimmar på "kavaj" och "mössan på svaj". Som Axel Öman hade i visan. I den finns också rimmet "malaj" för det var med en sådan som Maj varit förlovad.
Det var kallt i morse, en antydan till is på rutan.
Inne i Stockholm går en man med sin hund över en gångbro. Är den iaktagelsen verkligen värd att noteras? Är den värd att ens nämnas?
På radion spelas Dvoráks pianokvintett. När Martin Ljung rimmade hans namn med Mozart i "Rock-Fnykis", trodde man att Dvorák var ett skämt men det var han inte.
Fortfarande är det tidig morgon.
Städning pågår längs vägen. Gula plastsäckar står uppställda med jämna mellanrum, de ska fyllas.
En röst som talar finska bryter in i musikprogrammet, detta fenomen har jag upplevt flera gånger tidigare. I P1 diskuteras språkvård. Heter det "Tippning förbjuden" eller "Tippning förbjudet"? Båda formerna är tillåtna, de bygger bara på olika principer.
Jag hatar intelligenta samhällsanalyser som framförs av intelligenta samhällsdebattörer.
På McDonalds i Nyköping säger en pappa till sin son att de ligger bra till tidsmässigt. Sekunden efteråt säger han till sonen att skynda på med maten, de har inte all tid i världen.
Vem har det?
Perspektivet krymper hela tiden, särskilt efter 62 års ålder.
Frågeställning: Är en slocknad vulkan slocknad för evigt? Man har ju hört att de har vaknat till liv vilket är olycksbådande.
Socialdemokraternas talesman i ekonomiska frågor, Tommy Waidelich, ska tala i Sundbyberg på förmiddagen och i Stockholm på eftermiddagen. Jag har ingen uppfattning om honom, vet bara att han är född 1963.
När jag skrev ordet "bara" i meningen ovanför, blev det "batra" men det är ju en helt annan person.
Jag är ingen komplicerad människa. Jag tycker om den helgjutna smaken av Pärssons rökta hushållsmedvurst på Leksandsknäcke.
Bilden föreställer gamla riksettan mellan Nyköping och Norrköping, den åkte man alltid på förr. Sedan ett antal år finns en motorväg. Den är tråkig att färdas på. Inte lika tråkig som den mellan Södertälje och Nyköping men nästan.
Jag är trött på deckare, jag vill helst läsa en annan typ av litteratur.
Det gick lugnt till på Valborg, hembygdskören sjöng vid brasan. Många ensamma gick dit och tyvärr gick de lika ensamma hem.
Ensamheten är utbredd, flammande brasor till trots.
Jag stannar strax innan Jönåker och tar bilden av kyrktornet som sticker upp. Kyrkorna är vita här nere till skillnad mot Upplands stenkyrkor.
Göta kanal - ingen trafik idag heller.
Längre upp, i Borensberg, hittas ett vattenlik. Det är i boken "Roseanna" av Sjöwall - Wahlöö. Jag sa visserligen att jag var trött på deckare men inte på Sjöwall-Wahlöö. Maj & Per. De skrev 10 polisromaner i en serie. Nu har deras karaktärer blivit både uttjatade och urvattnade genom ett stort antal idiotiska filmer.
Maj & Per kunde skriva.
Många i genren kan inte det, inte ens de stora, de bäst säljande.
De låtsas att de kan och tjänar grova pengar på det.
Och vi går på lögnerna hela tiden.
Den stora frågan just nu är: Vem var Skogekär Bergbo? Ingen vet med säkerhet, han är ett av den svenska litteraturens största mysterier.
Bland annat har han skrivit:

Så syntes mig hon tog min hatt i sina händer
och gick så därmed ut; dessmillan sökte jag.
Det såg hon, ropa mig, fick hatten, sade: tag!
Och så milt leende sig saktelig från mig vänder.

Det är bra skrivet, bättre kan det inte göras.
Jag glömde tillägga att motellet en halvmil innan Jönåker är nerlagt sedan länge. Tidigare kunde man äta, tanka och sova där, nu bara stanna och titta. Vi åt där en gång, det var minst 15 år sedan. Pytt i panna, grillkorv, kanske något mer. Det var ett klassiskt stoppställe för långtradarchaufförer.
Men det var som sagt när den nya vägen inte fanns. Nu färdas få bilister på f.d. riksettan, trots att den borde vara ett kulturarv.
Ett annat tillägg är att alla vägar bort så småningom leder hem och det är ju tur. Annars skulle vi för evigt irra runt som flygande holländare fast på land.
Det är bara de till Rom som leder till Rom men det är en helt annan historia. Den får vänta för vi har bråttom att köra vidare.