Charro

And now you stand alone at the crossroads of your mind
You've left your yesterdays behind..
But which road leads you to tomorrow?
Charro...

Av Billy Strange och Mac Davis ur filmen Charro med Elvis Presley från 1969.

Hemligt sällskap

Vad kan man skriva en gråkall lördagmorgon när kaffet är urdrucket och tidningen utläst? Man kan skriva att man vill tillhöra ett hemligt sällskap. Svårigheten är att få kontakt med dem eftersom de är hemliga. Ingen vill avslöja något. Hemligheterna tål inte att se dagens ljus. Då skulle de upplösas lika enkelt som 1-2-3. Mörkret är det enda ljus som de hemliga sällskapen får upplysas av. Natten är de hemliga sällskapens bäste vän.

Skrivet i böcker

I boken Vinterfiske av Birger Norman står skrivet "2295i" med blyerts på försättsbladet. I Kerstin Ekmans Dödsklockan går att läsa siffrorna 94 samt en oläslig namnteckning. I Urban Thorhamns Resan till Ghanda har Barbro "Bang" Alving skrivit sitt namn. Detsamma har Sven Stolpe gjort i Ivar Lo-Johanssons Kolet i våld. Han har dessutom lagt till "Agra 1928". I samme författares Nederstigen i dödsriket går det fortfarande att uttyda H Stolpe i 80-årig blyerts. Var det möjligen en bror till S Stolpe? I andra böcker läser jag namnet Thomas Eriksson, omväxlande skrivet med bläck och blyerts. Det är förstås jag själv, jag vill också tillhöra evigheten. Det är fascinerande att bläddra i gamla böcker och se om det står något skrivet i dem innan själva texten börjar.

Våren

När Diplom-is bilen börjar skymta genom de glesa buskagen, då vet man med säkerhet att det snart är vår.

Tiden

På kvällarna blir vårhimlen ljusare och ljusare. Nu är det ljust till 19.45 (ca.) och om en månad kanske till 21.00. Vid midsommartid är det som allra ljusast, då faller knappast mörkret alls utan tillvarons alla konturer är fullt skönjbara även nattetid. Sen vänder det igen och om vi ska tänka långsiktigt är det faktiskt bara åtta månader tills vi är inne i advent. Men då är det å andra sidan inte så långt kvar tills tiden tar en ny svängom och dagarna åter blir längre. Ja, så där kan man hålla på och fundera över ljusets växlingar. Det är ganska trösterikt skulle jag vilja säga.