Askonsdagen

Detta är en dag då ingenting händer utöver det vanliga. Det är en alldaglig dag, en grå härlig vardagsdag utan tillstymmelse till sensationer eller spektakulära incidenter.

Minusgrader på morgonen men de övergår snabbt till plus.Te och två limpsmörgåsar. Läser långsamt tidningen. Tar ut bilen, kör iväg.
Den äldre mannen i Ormsta kommer gående igen. Han har inte synts till på ett tag, nu verkar han vara vid god vigör. Han är klädd i sportjacka, träningsbyxor och pryder huvudet med en rutig keps. Han lunkar fram lätt framåtböjd men ser ut att ha något målmedvetet i blicken.
Till jobbet. Kaffe. Pensionsdiskussioner. Alla är dödströtta på att höra mina utläggningar. Inget intresse finns för frågan, jag kan inte kräva det heller.08.15 börjar det regna.
Strax efteråt utfärdas en varning för blixthalka. Regnet är nämligen underkylt. På vissa vägar ligger fordonen kors och tvärs i diken och på andra ställen.
Det är bland annat kaos på E18.
Vid lunchtid tar vi tag i ett nytt samtalsämne; askonsdagen. Den är idag, dagen efter fettisddagen. Den markerar inledningen till fastan.
Lunchen var för övrigt inte så bra. "Konstig" falukorv i tomatsås med kokt potatis och ett stekt ägg. Den omedelbara ätglädjen uppstod aldrig.
Läser ordet "placeringshorisont" på webben, älskar det genast.
Det är så halt idag att man till och med slirar inomhus.
12.45. Många busslinjer har åter kommit igång. För två månader sedan gick man runt i julstressen och trivdes bra med det.
Det är svårt att veta vilka PPM-fonder man ska välja. Hela tiden finns en känsla av att man gjort ett felval och att det är irreparabelt. Så är det ofta också.
Självklart vill man samla så mycket pengar på hög som möjligt och sedan hoppa in i högen för att leka med dem. Just det, som farbror Joakim.
Eftermiddagen smyger upp, den tassar fram i tysta mockasiner. Jag skriver "jävlars helvete" för att pigga upp stämningen men stryker därefter skamset det skrivna. Det passar sig inte med så hårda ord.
Många tar fel på askonsdagen och dymmelonsdagen. Även jag gör det. Den sistnämnda återfinns ju i stilla veckan, den är något helt annat.
När jag kör hem är det inte längre så halt. Anländer till hemmets härd 16.45. Potatisgratäng och kassler till middag.
Dagen lider mot sitt slut. Den stiger högt upp mot taket i livets katedral och försvinner sedan ut genom en liten öppning. Det var den dagen, kan vi nu säga. Skönt att ingenting hände.
Ja, det var det verkligen.