The Lonely Dog

Det här är mer en språklig fråga än en om hundar men jag undrar över skillnaden mellan engelskans "The Lonely Dog" och "The Lonesome Dog". Är det möjligen fråga om olika slags ensamheter, att den ena är ensam på ett inre plan och den andra på ett yttre eller är det olika grader av ensamhet som vi talar om? "The Lonely Dog" är kanske lite ensam men inte så mycket, han/hon har kompisar som det går att gläfsa med ibland medan "The Lonesome Dog" står helt allena i världen och är alldeles utan kontaktpunkter med någon levande varelse (det kan förstås också vara vice versa). Usch, det är nästan så att man blir lite ledsen själv. Jag vet faktiskt inte vad man ska göra. Själv kan jag inte göra någonting eftersom jag ju är "The Lonely Man" själv (eller kanske "The Lonesome Man", det beror på). Nej, det är en hopplös situation vi har hamnat i, en slags återvändsgränd där båda riktningarna nu är avskurna. Vi är fångar i ensamhetens malström.

Den ensamma hunden

Den ensamma hunden sitter på en av Rustas hyllor och är alldeles förskräckligt ensam. Det är sorgligt.

Tillvarons labyrint

Jag har gått vilse i tillvarons labyrint. Jag hittar inte ut ur tillvarons labyrint. Jag kan inte ens finna mig själv i tillvarons labyrint. Jag har ingen GPS för det ändamålet. Frågan är om jag verkligen vill komma ut ur tillvarons labyrint. I så fall blev jag ju lösgjord från själva tillvaron och vem ska då skriva den här bloggen, visserligen Sveriges minst lästa men som direktören Gösta sa i Sällskapsresan, "den risken vågar jag inte ta" , fast då gällde saken smuggling av pengar i ett paket knäckebröd. Själv föredrar jag Leksands knäckebröd med en skiva rökt lax ovanpå smöret. Då känns det som om man vore äntligen hemma.

Slutet på inlägget verkar kanske lite löst påklistrat men det är väl för att jag gått vilse i tillvarons labyrint.

Nybygget

Detta hus byggs just nu i Vallentuna Centrum. Jag vill gärna rapportera om hur långt byggnationen har kommit och det är som synes hit. Fortfarande syns bara skalet av ett hus, innehållet lyser med sin frånvaro. Men det är inte riktigt sant för ICA finns någonstans därinne. Det är svårt att förstå från den här vinkeln. Går man runt huset är det dock uppenbart att ICA har grävt sig in från kortsidan. De gräver sig in överallt. I huset bredvid har COOP gjort likadant. De har gjort hål in till f.d cykelaffären. Där ska det bli bageri har jag hört. Det är någonting som jäser i Vallentuna C.

Färdigskurna ostskivor

Dagens mest provocerande utspel: jag tycker om färdigskurna ostskivor! Det är mycket praktiskt att ha sådana till hands när man brer sina morgonsmörgåsar. Man slipper göra kälkbackar på motspänstiga ostbitar och man slipper diska kladdiga osthyvlar. Ja, färdigskurna ostskivor är verkligen en av de förnämsta innovationer som mänskligheten skapat. Möjligen är hjulet och elden lite större men därefter kommer definitivt ostskivorna, särskilt de från Västgöta Kloster men även Prästosten går bra. Tack vare de färdigskurna ostskivorna kommer jag att denna dag svepas fram i ett positivt vågsvall. Det hade jag inte gjort annars.

Dagen då det regnade för alltid

Det måste ha varit igår, dagen som inte bara hade ett liv utan också väldigt mycket nederbörd. Då kom jag att tänka på Ray Bradburys bok som på originalspråket heter "The day it rained forever". Det låter nästan bättre än "Dagen då det regnade för alltid ". Nu tror jag inte att titeln översattes så när den kom ut på svenska. Möjligen kan den ha hetat "De långa regnens dag" men jag är lite osäker på det. Nu verkar det dock som regnet har blåst bort för himlen är någorlunda blå. Vi går mot en fin höstdag och på matsidan är det så att vi ska äta pepparrotskött en gång till eftersom det blev så mycket över. Den högreven gick inte av för hackor.