Interiör

Interiör från konditori Klara Axet i Valdemarsvik. Det ligger helt nära Statoilinfarten. När vi var där hade semlorna precis tagit slut (för säsongen alltså). Det fick bli andra bullar istället.

Ärans portar

Mänska! vill du livets vishet lära,
o, så hör mig! Tvenne lagar styra
detta liv. Förmågan att begära
är den första. Tvånget att försaka
är den andra. Adla du till frihet
detta tvång, och, helgad och försonad,
över stoftets kretsande planeter,
skall du ingå genom ärans portar.

Erik Johan Stagnelius

1 maj

Det är 1 maj och jag har precis läst klart "Ärans portar" av Pär Rådström. Den handlar om en ung fotograf, Astolf Felixson, som jagar uppdrag per vespa, fel Lambretta, i ett höstligt Stockholm av årgång 1953. Bland annat åtar han sig att fotografera kronprinsen i Humlegården men denne dyker aldrig upp. Kronprinsen är förstås för liten, han är ju bara sju år och kan inte dyka upp hur som helst. En som däremot gör det är fotomodellen Ulla-Britta. Hon och Astolf planerar att förlova sig utan större entusiasm från någondera hållen. Astolf dras till grannfrun Lena som är gift med Greg Bengtsson som i sin tur drömmer om att skriva en sjöroman men istället ramlar nerför en trappa och bryter nacken. Det är ju ett tragiskt slut men för Ulla-Britta innebär det att hon lämnar allt och flyttar till en liten stad för att öppna modeateljé och för Lena innebär det att hon beslutar sig för att resa till havet och stirra på det i avsikt att försöka utröna varför det hade så så stor dragningskraft på hennes nu avlidne make och för Astolf innebär det i stort sett ingenting för han går vidare vad som än händer. Han är ju ung och har en lägenhet med tre kastruller och en grillpanna i köksskåpet och på gatan står en Lambretta som han åker omkring på och dessutom har han en bandinspelning av Benny Goodmans Carnegie Hall konsert från 1936.

Astolf tyckte att nu kommer jag aldrig att sova mer men han tänkte i alla fall han skulle försöka och han somnade rätt snart.

Det är inte lätt att passera ärans portar. Kanske behöver vi inte göra det heller, jag vet inte. Hur skulle jag kunna veta? Jag är ju bara en vanlig enkel bloggare som denna vackra 1 maj sitter och skriver om en bok som jag läst. Märkvärdigare är det inte.

Ser man på, livet är fullt av överraskningar

Ord yttrade av Helgonet (Roger Moore), när han i avsnittet "Judith" upptäcker att den kvinna som han litat på plötsligt står med en pistol riktad mot honom och leende förklarar att hon hela tiden varit lierad med den andra sidan, det vill säga fiendesidan. Klarar han upp det? Ja, för han har också några "surprises" att bjuda på. För sånt är livet, fullt av...ja, ni vet vad.

Fler kameror

Jag hade också en Olympus Pen F, en trevlig SLR-kamera för halvformat. Lätt och smidig var den och bra bilder blev det. Den var rolig att fotografera med, jag inte beskriva känslan på annat sätt. Dess motsats var en Hasselblad 1000 F för 6x6 negativ. Den var tung och otymplig, inte särskilt lätt att fotografera med, helst skulle man ha den på stativ. Men vilken skärpa! "Ojojoj", som Gunnar Göransson sa när han refererade fotboll från VM i Brasilien 1950. Fast det är förstås en helt annan historia.