Alla hjärtans dag

Jag skriver helst om samma saker i varje inlägg. Jag gillar upprepningar och monotoni, de grå dagarnas livsglädje.
Just nu på TV: Leverkusen - Barcelona i Champions Leauge. Messi är verkligen en fantastisk spelare. Han snurrar runt hela tiden, sätter spinn på bollen och spelet. Som vanligt vet jag inte vad jag pratar om. Jag kan ingenting om den gröna mattans schack. Jag känner inte ens igen spelarna. Deras namn är okända för mig, Messis är undantaget.
Som barn var han kortvuxen och fick genomgå hormonell behandling. Nu är han 1,70 lång och väger 67 kilo.
Vi spelade fotboll hemma på åkern, målstolparna utgjordes av störar som slagits ner i myllan. Där vann man ibland och förlorade ibland.
Erik Lindegren skrev en gång ett fotbollsreferat. Det var väldigt olikt alla andra referat. EL skrev med poetisk blick för spelet.
Messi spelar med samma blick. Han är en trollkarl, en dansande dervisch.
Det finns också "tjutande dervischer" och "klandervärda, vandrande dervischer" men Messi tillhör ingen av de grupperna.
Det har snöat under kvällen, jag märkte ingenting. Jag sorterade böcker, åt en Alla Hjärtans bakelse samt tittade på matchen.
Barcelona spelar ett elegant kortpassningsspel. Bollen går med geometrisk rakhet mellan spelarna. Det är en slags skönhetsupplevelse i sig. Som att betrakta en tavla på Louvren eller att skåda ut över havet.
Barcelona ser ut att vinna matchen. Själv var jag till doktorn i fredags. Hon sa att jag var fullt frisk. Hjärtat slog bra och blodtrycket kunde inte vara bättre. Det var bara att fortsätta i mina egna upptrampade fotspår, jag behövde inte ens komma på kontroll nästa år.
I väntrummet läste jag att det är fysiskt omöjligt att slicka sig på sin egen armbåge samt att nysa med öppna ögon. Jag har funderat mycket på detta, skönt att äntligen få veta fakta.
Nu har Barcelona vunnit, Messi gjorde sista målet. Precis som Henry i lördagsmatchen Arsenal - Sunderland, befann han sig på rätt plats när det var dags.
Jag skulle vilja ha ett säkrare öga för spelet, kunna uppfatta mer av nyanserna och finesserna. Jag ser nästan ingenting av detta. Spelarna springer mest fram och tillbaka, någon gång blir det mål.
Det måste ha snöat minst en decimeter de senaste timmarna. Temperaturen ligger strax under noll.
Vem är förresten den bäste svenske fotbollsspelaren genom tiderna?
Mitt val; Erik "Kometen" Karlsson, huvudperson i Fotbollsmysteriet av Sivar Ahlrud.
Han gjorde ett storartat intryck när jag läste boken i slutet av 1950-talet. Och så gjorde han mål i sin VM-debut för svenska landslaget. Han var en chansning som gick hem.
Det kan inte jag göra för jag är redan hemma. Äntligen.