torsdag, november 05, 2009

Första snön

Var ner och tankade igår kväll och såg då hur de första snöflingorna virvlade runt i luften. Underbart. Men de var bara ett fåtal och snart var även de förvandlade till regndroppar. Annars såg det lovande ut under onsdagen. Det blåste och var kallt och snön verkade hänga under den tunga himlen. Dock blev det inget av det hela förutom de tidigare nämnda flingorna. Kanske är det lite för tidigt? Fast nog har man väl varit med om häftiga snöfall till och med i slutet av oktober. Man får se hur det blir. Helt klart är dock att om det som göms i snö ska komma upp i tö, måste ju snön komma någon gång så att den sedan kan smälta. Bensinpriset verkar förresten ha gått upp. Ibland går det även ner men därefter upp igen. Lasse Mattsson på vaktmästeriet i X-kommun, sa redan 1977 att om bensinpriset gick över tre kronor litern, så skulle han sluta köra bil. Jag antar att han har gjort det nu. Han var f.d. taxichaufför och fenomenal pingisspelare. Man fick inte många bollar mot Lasse. Han skruvade och spelade klurigt. Det var lättare mot de som spelade "rakt". På den tiden gick matcherna till 21. Vi var några stycken som spelade två gånger i veckan i kommunalhusets källare. Då höll man sig i form. Kommunen hade en pingisserie med två divisioner. Mot de bästa spelarna i div. 1, var man chanslös men mot de i 2:an gick det bättre. En gång mot SH låg jag under med 0-2 i set och 15-20 i sista set som inte blev det sista därför att jag plötsligt vann åtta bollar på raken och utjämnade till 1-2 och därefter vann två set till och därmed hela matchen. Flyt och lyckokänsla! Nu ligger bensinpriset på 12,63, tror jag, det ändrar sig fort. För något år sedan låg det på 10,00 blankt (samma tid som Armin Hary sprang 100 meter på i Rom OS). På vissa pumpar låg det till och med under tian. När jag började köra egen bil 1974 kostade soppan 1,38, fast då kanske man tyckte att det var dyrt. De som varit med förr påminde gärna om de tider när priset låg under kronan. Jag hade fel beträffande Armin Hary. Vinnartiden i Rom OS 1960 var 10,2. Däremot satte AH tidigare samma år världsrekord med just 10,0 men rekordet stod sig bara i 24 dagar. AH var känd för sin startsnabbhet. Snabbare än polisen var han dock inte eftersom han 1980 blev dömd för deltagande i en mångmiljonsvindel. Så kan det gå när lagens långa arm nosar en i bakhasorna. De eventuella snöflingorna har nu helt övergått i regn. Just idag för 377 år sedan förberedde sig Gustav II Adolf inför slaget vid Lützen. Det gick ju inget vidare. Av med livhanken blev han också. Tvi en sån dag. Morgondagen alltså.

måndag, november 02, 2009

Vid Stureplan

Vid Stureplan tisdagen den 27 oktober kl. 11:26,28. Det dom har det har dom vid Stureplan.

söndag, november 01, 2009

1 november

En ny gräns har passerats, den mellan oktober och november. Det är inget märkvärdigt i sig, det är ingen stor sak. Det är absolut inte som att passera gränsen mellan Sverige och Norge som ju är en händelse utan jämförelse. Jag såg på Ginza att man nu kan köpa "Fleksnes fataliteter" på DVD. Alla avsnitt som visats på TV ska vara med, däribland klassiker som "Sänghästen" och "Linbanan". Det är svårt att avgöra om Fleksnes är dum eller smart. Fräck är han i alla fall. Fräcksmart. Han har talets gåva. Han avlevererar dräpande repliker. Ingen kan värja sig mot dem. På 1980-talet spelade jag in fem avsnitt på video, nu är det bandet borta. Det var ett AGFA-band, E-180. Trädens löv är gula och har fallit till marken. I vår kommer nya, det är livets under. Oktober är bra men november är bättre. Tidigare fanns tydligt markerade gränslinjer mellan olika länder, man högg upp breda gator i skogarna. Mellan vissa stater finns de fortfarande kvar, dock ej mellan Sverige och Norge. På posten i Trysil 2003 såldes en DVD med Fleksnes. Varför köpte jag den inte? Jag köpte frimärken men inte det som var viktigast. Nu finns möjligheten igen, den får jag inte missa. Vädret verkar bra, det är uppehåll. En gnutta solsken tittar in. Åke Wassing skrev "Se nu tittar lilla solen in igen". Han skrev också fyra tunga romaner om sin uppväxt på ett ålderdomshem i Hälsingland. Har inte jag skrivit om det tidigare? Jag minns inte men en gång till kan inte skada. Den mest kända av romanerna heter "Dödgrävarens pojke". Det var tunga böcker om ett tungt liv. Till slut blev det för tungt. Han dog 1972. Då studerade jag litteraturhistoria vid Stockholms universitet men jag tror aldrig att Åke Wassings namn blev nämnt. Nu gör vi det denna novembers första dag, en söndag. Åke Wassing!

Arbetarklassens frigörelse

Han utbrast ilsket:
- Du tycker förstås att arbetarklassens frigörelse som sådan är en fara, va?
- Prata inte strunt, sade hon skarpt.

Ur "Sveket" av Kurt Salomonson 1959