Med i en gemenskap

Idag, under julmarknaden i Vallentuna Centrum, förstod jag för första gången i mitt liv att jag är med i en gemenskap, att jag är en viktig del i ett större sammanhang tillsammans med tiotusentals andra människor. Det är naturligtvis fler än tiotusentals, vi är miljontals som håller ihop. Vi är som en enhet. Det vi gör det gör vi tillsammans. En för alla, alla för en är vårt motto. Snacka om att livskänslan har kommit tilbaka.

Snart dags igen

Ja, snart är det dags igen för den här apparaten att komma till användning. Granarna på Plantagen kostar mellan 100 och 300 kronor, de dyrare är Kungsgranar men de håller förstås mycket längre. Kanske ända till påska, vem vet?

27 november

Jag gillar bloggens dagboksaktiga karaktär, att man snabbt kan slänga iväg intressant information till omvärlden som att det har snöat i natt, är 2 grader kallt och blåser lätt. Faktiskt är det lite råkallt när jag tänker efter. Jag har också klistrat ett nytt skattemärke på bilen. Det är grönt. Bilen är silverfärgad. På min första bil, en VW 1303, hade jag en silverfärgad topp som jag drog över varje kväll. VW:n hade motorn i bak och ett litet bagageutrymme framtill där man vintertid fick lägga in extra tyngder för trafiksäker stabilitet. Åtminstone sa experterna att man måste det. Jag följde förstås deras råd. Jag vågade inget annat.

Phalaenopsis

Vi har en fin blomma i fönstret. Det är en Phalaenopsis. Jag köpte den på Konsum, de har bra grejer. Förut fick man återbäring en gång om året. Nu får man rabattcheckar lite då och då. Det är inte lika roligt. Återbäringen var som en högtid, rabattcheckarna är mera som vardagsmat. Dessutom var det roligt att samla kvitton i en burk och sen räkna ihop alla inköp. Blomman lyser i fönstret. Det är en Phalaenopsis.

25 november

Det snöar på morgonen. Lite senare övergår snön till regn. Vädret är gråtrist denna söndagsförmiddag. Igår var det bättre. Ja, allting var bättre förr. Men inte i förrgår. Då var det sämre. Konstigt hur allting är. Kanske bäst att låta det vara.

PS. Det var länge sen jag såg filmen "Scaramouche" med Stewart Granger, Mel Ferrer och Janet Leigh. Den typen av film kallas för en "swashbuckler" därför att den innehåller mycket fäktning och djärva ritter och andra äventyr. Tyvärr finns den bara i en region 1 version på amazon.com men kanske visas den på TV i jul. Det gjorde den i alla fall för många år sedan men allting var ju bättre förr som vi nyss konstaterade.