Tåg till Norrtälje (och från)

I sin memoarvolym "Frihet" tar Ivar Lo-Johansson tåget från Norrtälje och hamnar efter diverse byten i Vaxholm där han ska återfå sina civila kläder efter några månaders militär vistelse på Tjockö. Detta hände under beredskapsåren. Själv har jag vid ett tillfälle tagit tåget till Norrtälje och tillbaka igen. Det var i slutet av 1950-talet. Vi fick byta i Rimbo och efter ca. en halvtimme var vi framme. Mormor träffade genast en bekant på stan. Det var en luffare som hette Sten. Han hade varit hemma hos oss flera gånger och sålt skosnören och annat smått och gott. Efter en rundvandring genom idyllen, styrde vi stegen mot DC 3 kaféet där vi fikade. Sen åkte vi hem. Vi steg av tåget vid Ensta station och promenerade sista biten till Tibble gård där vi bodde. På vägen mötte vi smeden som kom åkande i gårdens lastbil. Han stannade och frågade var vi hade varit. "I Norrtälje", svarade morfar. "Jaså där", sa smeden och körde iväg igen utan fler kommentarer. Han verkade inte så imponerad trots att jag tyckte att vi hade varit vid världens ände. Nu finns det ingen järnväg längre till Norrtälje, DC 3 kaféet är borta och luffaren Sten lär nog ha sålt sitt sista skosnöre såvida han inte säljer dem uppe bland molnen förstås. Han kanske hade ett ordentligt lager i sin unicabox.

Long black limousine

Visserligen en lång, svart limousine, men här? Vid Venngarn?

Mellan himmel och jord

Om det där som Shakespeare låter Hamlet säga, att det finns mer mellan himmel och jord än någonsin filosofin har drömt om, hade skrivits av en vanlig människa som jag, skulle det ha kunnat bli så här: "Det finns mer elände på jorden än vad en enkel amatördetektiv kan drömma om".

Ur "Kilroy möter kallt stål" av Curt Sang.

Blommor

1. Heliotrop
2. Tvillingsporre
3. Million Bells
4. Diamantfrost
5. Stjärnöga
6. Husarknapp
7. Surfonia
8. Verbena
9. Flitig Lisa
10. Dubbel Lisa

Blommor helt utan inbördes rangordning. Slumpen har fått avgöra.

En båt

Ungefär så här såg morbror Kalles båt ut. Han ägde den på 50-talet och jag minns att vi bland annat gjorde en tur i Karlbergskanalen vid något tillfälle. Morbror Kalle var till yrket svetsare och jobbade på olika små verkstäder på södra sidan av Stockholm. Han dog 1968 inte fullt 50 år fyllda. Det var alldeles för tidigt.

Bra saker

När man var liten fick man lära sig bra saker, som till exempel att inte springa omkring med en kniv i handen. Måste man ovillkorligen göra det, fick man se till att det vassa bladet var riktat från kroppen, inte mot. Man skulle inte heller sitta på stenar före midsommar, slicka på räcken och lyktstolpar kalla vinterdagar, inte göra fula grimaser för om vinden vände och göken gol blev man så där. Slutligen; absolut inte bada med fullproppad mage, då fick man kramp. Åt man äppelkart kunde man få polio. Vi blev vaccinerade mot polio. Vi stod i en lång rad i gymnastiksalen i väntan på det fruktansvärda sticket av den långa nålen. Några svimmade fast de sa efteråt att de inte alls hade gjort det, de hade bara låtsats för det där med att bli stucken var ju ingenting alls. Nu har jag läst att det inte gör någonting om man badar fast man ätit sig mätt. Inte heller får man polio om man äter äppelkart. Det där med grimaserna vet jag ingenting om men det vore ju synd att ta risken. Däremot vet jag att tungan fastnar om man slickar på en kall yta och att det inte är så nyttigt att sitta på ouppvärmda stenar eller liknande och att man definitivt inte ska springa runt med vassa knivar i händerna, då kan det gå åt helvete direkt! Men om ni ändå måste, håll då bladet riktat från kroppen, inte mot.