Han som aldrig sett en ren

Många hade svårt för pölsa men jag tyckte det var ganska gott. Däremot avskydde jag, och gör fortfarande, de flesta soppor eftersom de luktade så illa. Rotmos och fläskkorv smakade däremot fint. Kanske måste man acceptera att allting kan inte vara allas kopp te? I femman kom en ny kille till klassen. Han var från Gällivare och blev därför kallad "Lappen", trots att han aldrig sett en ren i hela sitt liv. Åtminstone sa han det. Det verkar ju lite konstigt. Borde han inte ha sett en ren på bild trots allt? I vilket fall som helst vann han skolans skidtävling det året. Prisutdelningen förrättades på rektorsexpeditionen med direktsändning till alla klassrum via internradion. Han svarade norrländskt korthugget på rektorns frågor. Det sprakade lite extra från det dåliga högtalarsystemet. Jag minns inte vilka som kom tvåa och trea i tävlingen. Jag minns bara "Lappen" från Gällivare som aldrig sett en ren.

Skånela kyrka

Mitt nya projekt är att fotografera kyrkor med en svart ram runtomkring. Det är inte det lättaste. Tolv man fick hålla upp den specialsnickrade ramen och det gäller ju att hålla den stilla också. Men som någon, antagligen en företrädare för näringslivet, sa: "Ingenting är omöjligt bara man tror på sig själv". Här är alltså Skånela kyrka med den svarta ramen på rätt plats.

Erik och Kjell

Det är mot slutet av 1920-talet. Erik Asklund och Josef Kjellgren sitter på en parkbänk på Söder i Stockholm. De är kamrater sedan många år. En av de saker som förenar dem är intresset för litteratur och lusten att skriva. Skrivmaskinen är bådas men just nu är det Asklund som knattrar på tangenterna. Man vill gärna smyga fram till dem och viska att de snart kommer att vara betydande författare båda två - Asklund som Stockholmsskildrare och Kjellgren för sina romaner om skeppet Smaragden som förliser i Östersjön. Men Kjell måste se upp med sin hälsa. TBC är inte att leka med. Med facit i hand vet vi förstås hur det gick. Kjellgren dog 1948 medan Asklund fick leva ännu några decennier. På bilden är de dock unga och raska med många oskrivna A-fyror framför sig. Det är sommar på Söder och framtiden brinner runt hörnet.