Nu har den kommit

Nu är det verkligen Kalle Vinter och det är inte mycket att göra åt den saken. Inte är det någon idé att skriva protestbrev till statsministern i denna fråga. Vad kan han göra? Frågan är om det är idé att skriva brev till statsministern överhuvudtaget. Han är ju strängt upptagen med att skapa bättre levnadsförhållanden för de som redan har bra sådana. Mycket ska ha mer som man säger. Lite ska däremot ha mindre och det är inte mer än rättvist för något straff ska de där bidragsmottagarna ha. Det ska svida i skinnet som från ett saltskott. Men nu ska vi inte bli upprörda över sådana petitesser för imorgon är det Allhelgona och då ska vi tända ljus för och tänka på de döda. Det ska bli roligt.

Tungsint? Jag? Inte alls, vad får ni det ifrån?

Det kom ingen snö

Nej, den uteblev åtminstone här i Stockholmstrakten. Jag hade förväntat mig några decimeters snötäcke men möttes istället av ett genomblött tidningsbud när jag stack näsan ut genom dörren. Han gav mig tidningen och jag gick tillbaka in till kaffet. Det bryggde jag förresten i en gammaldags Melittatratt av porslin som jag köpte på en loppmarknad i Solna för några år sen. Snön ska visst komma till kvällen. Låt den komma, jag är beredd inför livets alla snöfall.

Vad finns det mer att säga?

I väntan på säsongens första snöoväder, sitter jag och stirrar in i min egen kreativitetskris. Det verkar som om orden försvunnit, som om det inte fanns något mer att säga. Jag vet inte vad jag ska säga. Tystnaden faller mellan husen, nattsvart eller "bibleblack" som Dylan Thomas skrev, är det. Han åkte till Amerika på en föreläsningsturné och dog men då hade han förstås bäddat för sin död väldigt länge. Han dog redan när han föddes och sen dog han lite mer hela tiden ända fram till 1953 då han dog på riktigt. Mellanrummen fyllde han ut med ord. Det var förresten inte whiskyn som tog honom utan ölen. Tidigt på dagarna arbetade han disciplinerat i skrivarstugan med att finmejsla sina texter. Eftermiddagar och kvällar gick han runt på de lokala pubarna och söp. När jag kontrollerade Dylan Thomas dödsår på Wikipedia fick jag veta att han dog några dagar efter en barrunda i New York där han lär ha konsumerat 18 whisky på raken. Alltså var det den förbannade whiskyn trots allt även om den officiella dödsorsaken var lunginflammation. Nu finns det inget mer att tillägga. Allt har redan sagts. Det är tråkigt men så är det faktiskt. Vi får se vad morgondagen har att visa upp. Snö förstås. Jag skriver just nu en novell om en godsägare som gifter sig med en flygvärdinna. Möjligen gifter de sig inte. Hon arbetar på Pan Am, det är på 1950-talet. Mer har jag inte att säga. Det finns inget mer att säga!