Mord på halsen

Denna zebrabok har en gång ägts av Britt-Marie Eriksson (obs. ingen släkting till mig). Hon har skrivit sitt namn med grönt bläck på försättsbladet. Kan det ha varit med en anilinpenna? Det var en slags penna som fanns för länge sedan. Jag hade en gång en fin reservoarpenna som man fick fylla på med bläck men den var det någon som stal i skolan, så gammal är jag. För att återgå till boken så kostade den 2,45 när den var ny. Mitt exemplar inhandlades för endast 1 krona på en loppis. Vilket fynd!

Att tänka på vid stridsvagnskörning

I nedan nämnda soldatinstruktion finns följande att läsa. Det är viktigt

att ofta kontrollera att instrumenten på instrumenttavlan visa normala värden; skulle så icke vara fallet, bör orsaken snarast efterforskas,

att ge akt på styrningen och därest den verkar onormal snarast justera densamma,

att om rök eller lukt förmärkes i förarrum eller torn, snarast efterforska orsaken och avhjälpa felet.

Enkla råd men ack så viktiga att följa om man nu någon gång skulle hamna bakom ratten (?) på en riktig tank.

Antal dubbelsteg på 100 meter

Min morbror Gunnar gjorde lumpen vid pansartrupperna. Igår återfann jag en bok som tillhört honom, det var "Soldatinstruktion för pansartrupperna", 1945 års upplaga. På den bakre pärmens insida fanns möjlighet att fylla i aktuella uppgifter som t.ex. namn på bataljonschef, regementschef, militärbefälhavare, etc. Längst ner kunde den intresserade soldaten även notera det antal dubbelsteg på 100 meter som han använde sig av. Två huvudkategorier fanns, gående och springande och dessa var i sin tur indelade i tre undergrupper - på väg, lätt terräng och svår terräng. Gunnars siffror i gående var 48, 49 och 54. I springande var siffrorna 30, 39 och 40. Den självklara slutsatsen torde vara att antalet dubbelsteg minskade ju fortare soldaten rörde sig. I Gunnars fall står det också klart att det var statistiken över den fysiska prestationen som var intressant. Inga andra uppgifter finns nämligen införda. Gunnar gav alltså blanka tusan i vem som var bat.chef och reg.chef. Han kom sedan att arbeta vid Televerket under hela sitt yrkesverksamma liv. Jag tänker på honom varje gång jag passerar Skeppsbron för det var där han hade sin arbetsplats.

Hus som rör sig

När jag stod och stirrade upp mot ett av höghusen i Näsby Park, tyckte jag som vanligt att det var huset som rörde sig och inte molnen. Det är ofta som jag upplever saker och ting på det viset, det vill säga att det som inte rör sig i verkligheten gör det och vice versa. Jag undrar varför.