Annandag påsk

På morgonen kommer ett snöoväder nersvepande från skyn. Kung Bore ger sig alltså inte, ännu har han inte lagt sig på rygg. Men snön gav i alla fall inspiration till några bilder, som den ovan. Var iväg till soptippen med diverse skräp, bland annat julkärven och en gammal matta. På vägen hem stannade jag till och tog bilden av runstenen. Snön i bakgrunden gav en fin effekt. Nu är alltså påsken slut. Den har gått fort. Detsamma har Aralsjöns uttorkning gjort. För 40 år sedan den fjärde största sjön i världen, nu ihopkrympt till ingenting. Ändå råder ingen brist på vatten, däremot på bra idéer om hur vattnet ska användas. Jag var lite trött förut men nu känns det bättre. I morse kom ingen tidning och falukorven som jag köpte på ICA i Örsundsbro har tagit slut. Den var tillverkad av Andersson & Tillman i Uppsala och hade en ovanligt god smak. Vännen Lasse på Gotland berättade att han för många år sen brukade leverera varor till olika Konsumbutiker i Västmanland och Uppland, bland annat till den i Örsundsbro. Men den är förstås nerlagd nu. Liksom Aralsjön blir Konsumbutikernas antal mindre. I Almunge finns dock en kvar, där var vi inne i höstas. De hade god sortering och fina varor. Jag brukar hellre handla på Konsum än på ICA. Det är nog för att ICA rimmar på rika och de vill man ju inte stödja. I Täby C finns inte Konsum längre. Från början var det ett varuhus i två plan som hette Domus. Därnere såldes livsmedel, däruppe kläder och annat. Det fanns också Konsumbutiker i Viggbyholm, Grindtorp och Täby kyrkby, alla har försvunnit. Varför? Frågan hänger i luften. Helt klart är att arbetarklassen måste resa sig med knuten näve och ta tillbaka Konsum. Överraskande nog finns en kooperativ butik i Djursholm, den går väldigt bra. Jag gillar bilden av runstenen. Aldrig har jag sett den så här förut som i detta snöoväder. Snön gör den mera synlig. På soptippen var det mycket liv och rörelse. Rätt namn är återvinningsanläggning, en soptipp är något annat. Folk gick fram och tillbaka mellan containrarna. Jag slängde min säck i den för brännbart avfall och åkte sen. Det var lite halt men inte så farligt. Snön smälte fort. Något år kom ett ordentligt snöfall den 15 maj, minst två decimeter vill jag minnas, det såg overkligt ut. På eftermiddagen var allt borta. Synd att falukorven från A & T är slut. Närmaste inköpsställe för sådan är ICA Lunda som ligger längs Almungevägen. De har bensin också, det är nästan som en lanthandel. Jag måste göra ett nytt försök att läsa "Wolf Solent" av John Cowper Powys. Första gången kom jag 60 sidor in i boken, andra gången bara 30. Men det är en bra bok. De två delarna står och väntar i hyllan, de skriker efter att få bli lästa. Jag antar att Wolf Solent betyder Ensamma Vargen. Han skulle i så fall kunna skriva "Den ensamma vargens blogg". Då skulle vi bli kollegor. I morgon är det tisdag. Arbete som vanligt. Ekorrhjulet snurrar och vi snurrar med. Aralsjön är tom liksom kassakistan där våra pensionspengar förvaras. Nej, varför ska man handla på ICA och stödja de rika? Handla kooperativt istället, vi i arbetarklassen måste väl för fan hålla ihop!

Påskdagen

Söndag. Upp som vanligt eller som Paul McCartney sjunger: "Woke up, fell out of bed, dragged a comb across my head..." och så vidare. Ingen tidning idag trodde jag men det var fel. Det är i morgon som den inte kommer. På påskdagen vaknade Jesus från de döda, underbart. Många tror inte på det där men ska det verkligen vara så förbannat svårt att förstå att han kom tillbaka till livet? Normalt gör man ju inte det men varför ska allting förstås? Läste på en blogg om en fin inspelning av Bachs Matteuspassion. Dirigenten hette Willem Mengelberg och det var på palmsöndagen 1939 som han höjde taktpinnen i Amsterdams Concertgebouw. Jag kände att jag ville ha den skivan, helst vinylversionen förstås men cd:n fanns tursamt nog på Ginza. Beställning direkt. Tills vidare får jag nöja mig med den nerladdning som jag gjorde från emusic.com. Den är också bra även om den inte är komplett. Klockan är 20.05, först nu börjar det mörkna ordentligt. Tidigare under dagen gjorde vi en utflykt till Angarnssjöängen. Fågellivet var intensivt, det prasslade och sjöng i buskage och vassruggar. Entusiaster stod med kikare och tittade ut över den relativt stora vattenmassa som om några månader kommer att sjunka ihop till ett torrt ingenting. Någon idiot har fått för sig att dikena längs Lingsbergsvägen ska grävas ut vilket medfört att vägen blivit påtagligt smalare. Nu går det knappast att mötas någonstans. Boende i området har rasat i lokalpressen. Klart att människor måste kunna mötas, hur skulle det annars gå? Nu är jag klar med "Vita nätter" av Ann Cleeves. Slutet var överraskande, det hade man aldrig kunnat tro att XX var mördaren. Nästa bok i serien heter "Rött stoft". Jag har inte kommit så långt än men inledningen verkar lovande. Gårdagens lammstek blev ganska bra på tal om något helt annat. Den var mör och såsen hade en mustig karaktär. Ändå - lamm är nog inte vår grej. Det är någonting med smaken. Det är inget fel på smaken men den tilltalar inte oss. Den är lite speciell. Eller också är det vi som är det. Speciella alltså. Tre fjärdedelar av påsken har nu passerat. I morgon blir det en riktig påskmiddag med sill, ägg och skinka, kanske även en omelett. Kesokaka till efterrätt. Nej, den blir till kaffet. Hela det område i Roslags-Näsby där kommunalhuset och det s.k. Bananhuset ligger, ska rakas rent och en ny stadsdel uppföras istället. Marken är värd pengar, byggföretagen betalar vad som helst, kommunen kommer att tjäna storkovan. Men det är synd på Bananhuset (som fått sitt namn på grund av sin böjda form). Där låg Täbys första snabbköp, en Metrobutik. Tiderna förändras, dock sällan till det bättre. Pentti Saarikoski skriver på sidan 54 i "Thiarnia": Den gudaavlade hjälten Kristus stiger upp från de döda och lär människorna skrivkonsten på nytt. Så sant. Men kan de skriva? Nej! Det är dåligt med den kunskapen. Ändå har vi haft tvåtusen år på oss. Krigskonsten är däremot välutvecklad liksom förstörelsemanin. Måndag = annandag påsk. En ny dag med nya glädjeämnen. En ny dag med pennan i hand.