Ibland kan man i kassakön få syn på en människa som man av någon anledning börjar stirra på. Inte vrålstirrar kanske utan mer tittar på i smyg. Man sveper med blicken, låter den fastna några sekunder på föremålet ifråga och fortsätter sedan vrida på huvudet så att inte tittandet blir alltför uppenbart. Vitsen är förstås att den man tittar på inte ska märka ens "glosögon". Om vederbörande själv tittar upp gäller det att den egna blicken är uppe i taket, nere i tidningen eller någon annanstans. Jag har i många år arbetat på att utveckla min modell för att betrakta främmande människor i kassaköer. Tyvärr fungerar den inte så bra eftersom jag skriver det här från sjukhuset där jag ligger med hjärnskakning, knäckt näsben och bruten arm. "Va fan glor du på?" sa han och klippte sen till. Jag förstår fortfarande inte varför situationen gick så fruktansvärt över styr. Någon förklaring måste det ju finnas, men vilken?
